Myterna om sötningsmedel: Vad säger forskningen egentligen?
Aspartam, sackarin och andra energifria sötningsmedel har fått utstå mycket kritik genom åren. Men vad säger forskningen egentligen? Vi bad Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att reda ut några av de vanligaste myterna.
Intervju med Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Shuttertsock
Vi är födda att gilla sött
Att helt utesluta socker är lättare sagt än gjort.
– Lycka till, säger Ingrid. Redan som nyfödda föredrar vi söta smaker. Tester på bebisar visar att munnen öppnas för sött, men stängs för salt och beskt. Bröstmjölk är naturligt söt och signalerar både trygghet och energi.
Sötma och belöningssystemet
Söt smak lagras i hjärnans ”minnesbank” och påverkar våra matval. Vi söker ofta mat och dryck som ger njutning – ibland som tröst, ibland för att slappna av.
När vi längtar efter något sött är det sällan sockerbitar vi vill ha, utan kombinationen av socker och fett, som i choklad, glass eller bakverk.
Varför myterna uppstår
Många är skeptiska till sötningsmedel.
– Mycket av det vi oroar oss för bygger vi egna teorier kring, säger Ingrid. Sociala medier gör att rykten sprids snabbt och kan uppfattas som sanning.
Hur godkänns sötningsmedel?
Alla sötningsmedel som används i Sverige och resten av Europa har godkänts av EFSA (European Food Safety Authority) och är klassade som säkra. Godkännandet baseras bland annat på:
- Säkerhet – risk för fosterskador och sjukdomar
- Smaklighet – om det smakar bra
- Påverkan på aptit, mättnad och energiintag
Exempel på godkända energifria sötningsmedel: Aspartam, Acesulfam K, Cyklamat och Sackarin.
Lowcalys syn
Vi vill ge dig kunskap och valmöjligheter. Våra sötningsmedel är noggrant utvalda och godkända av EFSA, så att du kan njuta av sötma utan onödigt socker.
